Linnéa vad vill du höra Jag glömmer det varje gång Jag har något i mitt öra Som kanske kan bli en sång Det darrar ju i gitarren Den ber om ett vackert grepp Nu öppnar jag etuiet Och kysser din underläpp
Sitt stilla och tyst Linnéa Här kommer en vacker vers En frånvarande skall meja Jagar mig kors och tvärs Ett krumhorn och två tymbaler Försvinner långt härifrån Gitarren skälver i famnen På min moders ende son
En eskimå öppnar ett fönster Då blir hela rummet svalt Ut strömmar förföriska dunster Det rimmet var genialt Du vet jag kan hålla värmen Det vet du nog att jag vet Jag är lika varm som saturnus minst Och stark som en järnmagnet
Nu är snart den visan färdig Det märker du redan själv Fram flyter min penna värdig Som timret i någon älv Sitt stilla och tyst o vänta Bli kvar i din tavelram För när jag har skrivit färdigt Linnéa Är pennan så gott som lam
Nu blir alla stjärnor matta Och stelnar till som staniol I öknarna torra och platta Framspringer det vattenhål Och mörkret viker om natten Och än är det inte dag Linnéa här är din visa Linnéa, och här är jag
